Mitt farväl

Ja, det här är mitt farväl till bloggen hidinsideout. Hid = från engelskans hidden samt från mitt förnamn och inside out från att visa insidan ut å utsidan av insidan. Å här kommer då symboliken in, ni har förhoppningsvis fått läsa om vissa saker om mig som jag inte annars delat med mig eller åtminstone mina filosoferingar ;)

Men ja. Med över tusen inlägg under över 4 år så har jag ju verkligen hunnit lägga många ord hit. Å det har varit min sköna stund på dagen ofta, alternativt har jag känt en liten press över att få något nedskrivet så att mina läsare ska ha något nytt att läsa varje gång de tar upp

min sida. 

Å det har varit terapeutiskt, själv-validerande å gett mig insikter. Å det har varit härligt när någon har läst min blogg å sagt det, eller när någon okänd kommenterat nåt inlägg ibland :)

Min ambition har aldrig varit att få många läsare, snarare att hålla kvar något intresse hos de som bekantat sig med den. Å jag har försökt att så öppet som möjligt beskriva de känslor jag har inför vissa saker.

Sen finns det ju gränserna. Censureringen. En del saker hör inte till min blogg. Bilder på de flesta närstånde, t.ex. Förutom i undantag. Eller vissa delar av mig. Allt behöver och skall inte bli offentligt. Det finns sunda gränser för exhibitionisten i mig. 

Slutligen vill jag tacka mina läsare. Tack ni söta som kommenterat att ni tycker om mitt sätt att skriva. Tack för uppmuntrande ord. Tack för de som reagerat på något jag skrivit, som sett vad jag behövt genom att läsa min blogg. Tack för att ni har följt mig. Å tack min kära V för att du läst min blogg, för viljan att ta del av mina tankar å mitt liv i bilder. Tack för att jag fått skriva, skrivandet har gjort mig mer hel som mänska. 

"Jag är sjuk i min själ, men den är hel och den är min."

Avsluta bloggen?

Jag har tänkt...hur svårt det än...är att det börjar vara dags att avsluta bloggen å dess offentliga version och bara hålla den privat. Materialet som finns i denna blogg är ändå 4-5 år gammalt, så det innefattar en hel del som både känns för privat å en del som känns som att jag inte står för längre. Plus att jag i och med min kommande yrkeskarriär känner att gränser för privatlivet kan vara ännu viktigare. Det finns ganska många saker som inverkar, egentligen.

 Min tanke är ändå att jag vill fortsätta blogga i någon form. En vision har växt fram, så vi får se. Jag kommer att hålla detta inlägg framme ett tag, å när nya bloggen skapas kan den som e intresserad få addressen. Känns sorgligt men rätt. 

är det här så kallad vardag?

Dag två av psykologpraktikantens vardag. Perfektionisten i mig får ge vika. Efter nästan en timme övertid hade jag fortfarande svårt att lämna ifrån mig min diktering. Ordval blir så mer än bara ordval när man vet att de står på papper för utvalda andras läsning en lång tid i framtiden. Men att sitta i mer än 3h å fila på något, det måste ju liksom finnas en gräns... å vi hade just pratat om dessa gränser med min handledare före.

Å ja. Jag har lite svårt att hinna å orka med annat i livet än arbetet. Så igår var det V som fick aktivera mig för kvällssimning. Å de va jättebra, för annars skulle jag nog ha legat i sängen resten av kvällen. Nu ligger jag mest å drömmer om en virknål, men butikerna här stänger ju fem generellt... men imorgon då kanske. 

Å handledning via skype om en timme. Ledig tid, vad är det? 

Psykologpraktikant.

Första arbetsdagen avklarad. En skylt med texten: Heidi Lynd, psykologpraktikant fanns klistrad vid dörren till MITT arbetsrum. Det gav mig känslan att jag har kommit någonstans i livet :) 

Jag fick träffa personalen, bekanta mig med en del praktiskt å administrativt, skriva under tystnadsplikter, vara på ett möte å läsa mig in lite. Statistiken över dagen ser ut så här:

Koppar svart kaffe: 3st

Nya intryck: Mer än min hjärna hunnit fatta

Frågor: 15. +

Saker som jag insett att jag ännu inte kan: många

Personer jag skakat hand med å presenterats för: ca 25

Personer vars namn jag minns efter presentationen: 7st

Halleluja-moments grad när jag ser utbudet av psykologiböcker: 9/10

Förhoppningar: höga

Så, på det stora hela en positiv mjukstart även om jag nog inte riktigt ännu hunnit smälta alla intryck å all infon. Jag känner inte direkt zoombietillståndet som en del pratat om, men trött e jag nog. Hade ganska svårt att somna å vaknade för tidigt av nervositet. Men jag fick en jätte bra start på dagen med morgonlänk å cykeltur i solen på väg till arbetet. Å nu ska jag fixa en virknål så jag kan fortsätta med mitt virkprojekt! :) 

Här börjar det nya livet

Det har varit en skön start på livet i mariehamn. Imorgon börjar min praktik vilket jag känner i kropp å knopp, så jag har kopplat av å tagit långa promenader för att hålla nerverna i shack. 

Det blåser lite onödigt mycket, men de första vårtecknen är så fina, såsom dessa  Vårstjärnor! 

Jag har också fortsatt med mitt virkningsprojekt. V hade några gamla lakan som jag klipper till, de ska bli något användbart till vardagsrummet om det lyckas. Annars så blir det bara ett roligt projekt, hittills har jag klippt lakan i 2h. 

Nu ska jag fortsätta klippandet å förbereda mig för imorgon. Iiih! 

Påskpynt

Jag har aldrig påskpyntat mitt hem förut. Visst att jag har målat nåt ägg eller kort, odlat lite gräs och satt några små kycklingar i å så, men that's it. Det är ju ingen vits att pynta studielägenheten eftersom man åker bort till påsken, å dit man åker är ju pyntet redan placerat. 

Nu börjar jag förstå att jag har ju "ett riktigt hem" nu, å då får man pynta! Att jag fick lite påskpynt i gåva motiverar ju en lite till. 

Idag har jag därför börjat processen med att blåsa ur ett ägg. Det var svårare än jag trodde! Tips, gör ett störra hål än 0,5mm. 

Sen när jag skulle börja måla märkte jag att penslarna glömts hemma. Så visst kan man ju färga ägg i matfärg t.ex. men jag bestämde mig för att måla med tusch. Då fick de bli lite "doodling" på äggen.

Kul! Får se vad man kommer på näst :) 

ps. Det känns bra att va på åland för en längre tid nu å avsluta distansdelen av förhållandet. 

Plötsligt händer det

Det är ju så spännande det här med Åland å praktik å allt så jag får ju inget normalt tankekrävande arbete gjort. Men även att vila känns svårt, för då går ju tankarna helt igång å de e ibte heller optimalt. 

Som tur nämnde Carin att hon virkar en badrumsmatta å det har ju jag velat göra länge, så jag tyckte att det skulle bli ett helskönt projekt för dagen. Det passar dessutom perfekt eftersom jag inte längre behöver mina gamla lakan! Så jag började kl 11 riva lakanen å restrn av dagen har jag mer eller mindre pysslat med mattan. Fick dock göra lite pauser för matlagning, praktikseminarier å att köpa en ny virknål, eftersom jag virkade så häftigt att den ena gick av. Å vilken skön virkdag det har blivit, känner mig riktigt avslappnad! 

Färdig är den inte än men gott på väg. Jag är ju verkligen en nybörjare å måste säga att jag överraskades av att den faktist blir rund! Dock lite vågig nu efterdom jag böt nål mitt i till en tjockare när nålen gick av, men jag tycker det är lite fint med det som inte är perfekt. Det ska ju synas att jag har gjort den! 

En sista dag

Har vi inte ett fint kök efter att vi sålt bord å stolar? Här drack vi i varje fall kaffe på asiatiskt vis, med domnade ben som resultat.

Å så här lyxigt sover jag ;)

Balkongen e det enda stället med full möblering, hehe...

Men i detta yrke jag ska få får man träffa underbara mänskor. Min första riktiga klientkontakt i utredning av minnesklienter lämnade ett fint å varmt minne hos mig, å tydligen också hos klienten, för idag när jag öppnade dörren väntade postiljonen med ett stort påskinapirerat paket från denna person!

Det är förstås inte lätt hur man ska förhålla sig till klienters gåvor, å det finns ju en gräns för hur mycket man kan ta emot. Men visst så värmer det när någon uppskattar ens arbete å sättet de blivit bemötta! En glad överraskning på min sista riktiga åbodag. 

fint avslut!

Fint soligt väder i Åbo idag igen! Idag var jag med mina härliga studiekompisar ut å äta pizza vid Tintå efter en handledningsdag från 8 till 15. Jag har velat prova stället under alla mina fem studieår men alltid e de fullt. Inte idag! De va en fin å skön avslutning på allt det arbete vi gjort i vår stora klientkurs. Å ett fint avslut för min officiella tid i åbo å för den delen.  

Nu har jag snart fått sålt allt jag ville få sålt inför flytten, dvs. 2 kaffekokare, en printer, en bäddsoffa, ett skrivbord, ett köksbord å fyra stolar. Inte illa på några dagar va?! Beskriver kanske att vi sålt väldigt billigt, ja vi har ju tom gett gratis! Men då slipper vi ju föra de själv i af!

På lördag med cykel på färjan mot det nya livet. Känns stort fastän jag går mot något litet i sig. :)

Packat å klart.

Nu börjar det så småningom vara packat å klart här i huset. Jag ska idag överräcka min kaffemaskin till nån lycklig till ett allt för lågt pris, å sen ska en annan komma efter min bäddsoffa på eftermiddagen. Vi förde igår bort det sista till frälsis å uffs insamlingspunkter å för varje illasittande, smånoppigt eller gammalt plagg som jag ger till välgörenhet så blir jag allt mer nöjd med mitt klädskåp, när det procentuellt blir mer av det jag tycker om. Så lite man klarar sig med, egentligen!

Jag är också stolt över att jag ätit väldigt billigt nu en längre tid och på det sättet fått nästan helt tomt i matskåpet! Har praktiskt taget inte köpt annat än mjölk de senaste veckorna! När jag packat saker så tänker jag på hur praktiskt det vore om man kunde sätta alla sina egodelar på en liten minnessticka att ha med sig till nästa ställe. Med en del av det som jag gör av mig under denna flytt går det också på det sättet; det sätts på min fantastiska hjärnas minnessticka, som sållar bort det som är skräp och håller kvar det som är värt att minnas. Oftast.

Men det är lite tufft att hela tiden leva super-ekonomiskt så idag ville jag köpa nånting som jag verkligen behöver och som jag tror jag kommer att använda länge: en vårjacka! Å så kom det med ett par löpbyxor också, eftersom jag använts samma i 2 år nu... Å de kommer verkligen i användning för i vår å sommar ska jag springa så mycket benen å huvudet tål :)

Jag på en kvadrat

I lådorna på bilderna ser ni i stort sett all min förmögenhet. Några böcker, allt för många locktänger, fotografier från 5 års studietid, penslar å målfärg, dagböckerna, favorit tv-serien, 6 snapsglas jag aldrig använt men som är fina, mm. Jag. På mindre än 1 kvadrat. 

Skulle man bara se dessa prylar skulle man nog få en ganska bra bild av mig som person. Böckerna skulle avslöja min passion för mat, träning och psykologi, Bibeln och andaktsböckerna berättar om min tro. Hårgrejerna å smyckena avslöjar vad jag tycker om att leka med, liksom penslarna å hobbygrejerna speglar min "konstnärliga" sida. Tv-serien och några skivor berättar om intresset till musiken, även om de mesta finns på datorn vars död jag den dagen kommer att banna. Dagböckerna berättar min livshistoria. Fotografierna berättar om vilka fina mänskor jag haft att göra med och vilka äventyr jag varit på. Glasen berättar då sen kanske om min inställning till alkohol, men också att jag värderar det estetiska, det ögat finner vackert. 

Jag. På 1 kvadrat. 

Sen då nu då

Det kanske ha blivit en massa inlägg om min flytt å om att lämna Åbo här på bloggen. Å det är nog så att det är ganska långt bara det som snurrar runt i tankarna. Flytten, nya hemmet, praktikstarten, kommer allt att gå runt, fixar det sig. 

Jag tycker inte om att tänka på "sen då" sättet, dvs. att inte leva i nuet utan bara längta till något i framtiden. Men det här med att flytta å köpa nytt å fixa bort saker för att inte nämna byråkratin där kring som är som ett stort moln så känns nog ibland så tung att bära att jag ser så framemot att denna månad är över, nycklarna till gamla lägenheten getts vidare, vårt gemensamma hem möblerat å jag själv installerad på praktikplatsen. Sen Då-tänkande får helt enkelt göra att Nu-tänkandet känns lite mer hoppfullt :)

bilder från min sista båtresa "hem" till Åbo. 

Lördagsbrunch å kvällsbakning

  Gomorron! 

Är det någon av er som har fastnat för "Britain's Best Bakery"? Genom programmet har jag nu rest genom de härligaste små bagerierna å konditorierna i England å får sån lust att göra en kulinarisk resa bara för att testa olika bröd å bakverk å gå på kurser om bakning. Speciellt surdegsbrödet skulle vara kul att bemästra! Ska bli ett projekt i vår! :)

Så det är det som nu har resulterat i att jag har botat min tristess och baksug med att baka 4 bröd de senaste 2 dygnen, två av vilka jag skrev om i förra inlägget. Jag tänkte att vem vet hur mycket energi man har kvar efter att ha arbetar åtta timmar om dagen, så lka bra att göra lite i förväg å frysa ner! Idag gjorde jag lite enklare bröd än igår, men ack så goda! Speciellt lingonbatongerna med pumpafrön blev härligt fluffiga som bomull, men rågsemlorna med filmjölk blev helt ok också :)

Tillbaka(r)

Igår anlände jag till Åland och fick ordna upp en kappsäck med saker i garderoben. Sista helgen här före jag blir mer permanent ålänning å min praktik tar vid. Gjorde idag flyttanmälning till posten å magistraten, så nu är det snart riktigt offentligt.

Jag har börjat inse att någon riktig effektiv å avgörande slutspurt med gradun knappast kommer ske inför praktiken. För många frågetecken som antingen kräver aktivt arbete eller en längre tids passivt funderande; å just nu lutar mina tid- å energinivåer mot det senare. Men det är okej. 

Så när gradun vilar så har jag gjort det jag gör bra vilket är att gräva ner händerna i en deg eller som idag, två degar. Resultaten blev ett rosmarin å havssalts foccacchia som V tycker om:

och ett lite hälsosamme filmjölksbröd med massor av frön å gryn.

  Det ska vi mumsa i imorgon när vi ska ha lördagsbrunch! :) 

Ps. trevlig helg!

What I'll miss about you (turku)

Vad jag kommer sakna med livet i Åbo?

- att gå längs ån å titta på glada mänskor en solig söndagseftermiddag.

- min äldsta kära syster som bor i Åbo samt hennes hundar. Hon har gjort att Åbo har känts hem för mig. Vår relation har verkligen djupnat under min studietid.

 

- att bo med Johi. Sorry V, men jag tror inte att det finns något så okomplicerat å praktiskt som att bo med en annan kvinna eller så har jag bara haft otroligt tur. Våra kaffe å testunder, vår gemensamma passion för bra böcker, filmer å bakverk.  

- utspridda vänner i Åbo genom tiderna. Ni vet vem ni är <3

- dans hemgruppen mer specifikt. Ni är så bra. Så fina. Så kloka. Så omtänksamma. Så värdefulla. Så många skratt.

- Arbetet å arbetskompisarna. Ungdomarna. Så många fina minnen. 

- lägenheten. Ja du är ful ö nött men du är mitt första hem sedan 4,5 år. 

- Cafe Art. Å vad jag älskar detta cafe! Kärlek från första ögonkastet 2007. 

- Motivus, mitt gym. Så många timmar av svettig, rolig träning. En tillflyktsplats i vardagens hekt. Ibland nästan som ett andra hem i Åbo. 

- Arken. Studiekompisarna. Billiga luncher. Psyckans kafferum. Att sätta sig i en gammal soffa å filosofiera när man borde plugga. 

- Åbo stadsbibliotek. Den bästa bibban i världen (utan att överdriva). Också tidvis mitt andra hem. Ett ställe att gå till när man vill unna sig något extra. 

- Saluhallen. Tebutiken där. Att titta på allt utan att köpa något.

- Lidl (haha), när man bor granne med lidl så bildas ett speciellt band. Å mitt hjärta dör lite varje gång jag tänker på hur mycket dyrare det är i m:hamn. 

- Åbo slott, idrottsparken å hallisbron. Målen för mina absolut vanligaste länkspår. 

- att bo mitt i en liten storstad. bruset från storstan. att bo 200 m från centralaste centrum. 

- hälsokostaffärerna. torgets frukt- å grönsakshandel. stockmanns fiskdisk. tiger. ikea.

Ja nu blev det lite mer eller mindre random saker som ploppade upp i mitt huvud som jag vet att jag kommer att sakna. Men i saknaden finns en stor tacksamhet, för saknad berättar att det finns mänskor å platser som burit upp en när vardagen känts tung.

tommare

Jag har blivit hittills av med skrivbord, printer å förvaringshylla. Näst i tur ör soff-sängen. Å jag säger nog bara: utbytesstuderande som inte kan bestämma sig om de vill eller inte vill ha en soffa. Gaaaah! Som tur har de övriga ägorna bytt ägare inom 30sekunder. 

Det blir tomt i lägenheten...